Astronomer hittar två jätteplaneter lättare än sockervadd
Astronomer har bekräftat två jätteplaneter så lätta att deras densitet jämförts med sockervadd — en av de mest sällsynta planettyperna som finns, och bara ett fåtal system i galaxen har fler än en.
30 juni 2026 · Vetenskap
Ett forskarlag har bekräftat två extremt sällsynta "super-puff"-planeter i samma stjärnsystem — jätteplaneter med ungefär Jupiters storlek men en densitet så låg att den jämförts med sockervadd och rakskum. Fyndet, publicerat i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, ger forskare ett nytt fönster in i hur jätteplaneter bildas.
Konstnärs tolkning av en annan känd super-puff-planet, WASP-107 b — samma typ av extremt lätt jätteplanet som de nyupptäckta TOI-791 b och c. Foto: NASA, ESA, CSA, Ralf Crawford (STScI) / Wikimedia Commons (Public Domain)
Två syskonplaneter kring samma stjärna
Planeterna heter TOI-791 b och TOI-791 c och kretsar kring stjärnan TOI-791, omkring 1 110 ljusår bort i stjärnbilden Volans. Båda är nära Jupiters storlek, men TOI-791 b väger bara 3,0 procent av Jupiters massa och TOI-791 c omkring 5,9 procent. Det ger dem densiteter på 0,038 respektive 0,047 gram per kubikcentimeter — att jämföra med Jupiters 1,33 g/cm³ eller sockervadds ungefär 0,05 g/cm³. Forskarna uppskattar att färre än 40 super-puff-planeter är kända totalt, och att hitta två i samma system är ännu ovanligare.
Upptäckten gjordes ursprungligen av medborgarforskare i projektet Planet Hunters TESS, som flaggade kandidaterna 2019 och 2023. Massorna kunde sedan bekräftas genom att mäta hur planeternas gravitation stör varandras omloppsbanor — så kallade transit timing variations — med hjälp av data från NASA:s rymdteleskop TESS och det markbaserade ASTEP-teleskopet vid forskningsstationen Concordia på Antarktis.
Ovanligt långsam dans kring sin stjärna
TOI-791 b tar 139 dagar på sig att kretsa kring sin stjärna, TOI-791 c tar 232 dagar. De två befinner sig i vad astronomer kallar en 5:3-resonans — för var femte varv den inre planeten gör hinner den yttre gå tre varv, ett mönster som tyder på att de bildats tillsammans i samma protoplanetära skiva av gas och stoft. Transiterna — tillfällena då planeterna passerar framför sin stjärna sett från jorden — varade över 11 timmar vardera, vilket forskarna beskriver som några av de längsta sammanhängande planettransiter som någonsin observerats från marken.
"Huvudskälet till att de här planeterna är intressanta att studera är att vi inte väntade oss att se dem alls. De representerar ett pussel för oss att lösa kring hur jätteplaneter som Jupiter, och super-puffarna, bildas," säger Jon Jenkins vid NASA Ames. George Dransfield vid Oxfords universitet, som ledde studien, säger att planeternas extremt låga densitet gör dem till fascinerande mål för att förstå hur planetsystem formas och utvecklas. Forskarna planerar nu uppföljande observationer med James Webb-teleskopet för att analysera planeternas atmosfärer.
Vad är en exoplanet — och varför är vissa så "puffiga"?
En exoplanet är helt enkelt en planet som kretsar kring en annan stjärna än solen. De flesta upptäcks genom transitmetoden: ett teleskop mäter hur mycket en stjärnas ljus dämpas när en planet passerar framför den, vilket avslöjar planetens storlek. Kombinerat med mätningar av planetens gravitationspåverkan på andra kroppar i systemet kan forskare även räkna ut massan — och därmed densiteten.
"Super-puff"-planeter är jätteplaneter med ovanligt stora, uppsvällda atmosfärer av väte och helium men förhållandevis liten kärnmassa, vilket ger dem en densitet långt under vanliga gasjättar som Jupiter och Saturnus. Den ledande teorin är att de bildades längre ut i sitt stjärnsystem, i kallare områden av den protoplanetära skivan, där de kunde samla på sig enorma mängder lätt gas innan de eventuellt vandrade inåt mot sin nuvarande bana.
Källor: ScienceDaily, NASA, Space.com
