Avskogningen i Amazonas på lägsta nivån på 13 år

Brasiliens miljöministerium meddelade den 7 augusti 2026 — med president Luiz Inácio Lula da Silva själv på plats — att avskogningsvarningarna i Amazonas har fallit till den lägsta nivån i den sammanhängande mätserien från satellitsystemet DETER, som sträcker sig tillbaka till 2016. Mellan den 1 augusti 2025 och 31 juli 2026 registrerade det brasilianska rymdforskningsinstitutet INPE (Instituto Nacional de Pesquisas Espaciais) sammanlagt 2 874 kvadratkilometer under avskogningsvarning i Amazonas. Det är en nedgång på 36 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod och hela 55,6 procent under genomsnittet för de tio föregående mätcyklerna.

Räknar man in det äldre varningssystem som INPE använde innan DETER infördes var den enda tidigare period med lägre siffror mätcykeln 2012/2013, då 2 766 kvadratkilometer registrerades. Det gör dagens nivå till den lägsta på 13 år.

Vad siffrorna faktiskt visar

Nedgången är inte jämnt fördelad. Delstaten Pará hade flest varningar i absoluta tal (987 kvadratkilometer) men en minskning på 25,5 procent, medan Mato Grosso gick ner hela 49 procent till 834 kvadratkilometer och delstaten Amazonas minskade 46,7 procent till 434 kvadratkilometer. Roraima stack ut åt andra hållet — där ökade varningarna med 32,5 procent, en påminnelse om att trenden inte är enhetlig över hela regnskogen. Sammanlagt under Lulas fyra år vid makten (2023–2026) har den varnade ytan i Amazonas legat på 19 642 kvadratkilometer — en minskning med 41 procent jämfört med den föregående fyraårsperioden 2019–2022, då 33 400 kvadratkilometer registrerades, enligt Observatório do Clima.

DETER är inte Brasiliens officiella avskogningsmått — det är ett system som slår larm i nästan realtid så att miljömyndigheter som Ibama kan agera snabbt, inte en exakt slutgiltig mätning. Under samma period embargerade Ibama omkring 350 000 hektar mark för olaglig avskogning. Den officiella, mer högupplösta årliga mätningen heter PRODES och kommer alltid några månader senare. För perioden fram till juli 2025 (den senast avslutade PRODES-cykeln) visade den 5 796 kvadratkilometer avskogd yta i Amazonas — en nedgång på 11,08 procent jämfört med föregående år och den lägsta PRODES-siffran på elva år. Om samma nedgång på nästan en tredjedel som DETER visar för 2025/2026 bekräftas när PRODES-siffrorna för samma period publiceras, kan Brasilien få sin lägsta officiella avskogningsnivå sedan satellitmätningarna inleddes 1988.

Vad ligger bakom nedgången

Enligt Mongabay och Observatório do Clima sammanfaller nedgången med kraftigt förstärkt miljötillsyn sedan Lula tillträdde 2023: fler kontrollinsatser i fält, förstärkt satellitövervakning, återupptaget arbete för att skydda urfolksterritorier och avtal med de kommuner där avskogningen historiskt varit mest koncentrerad. Regeringens uttalade mål är att eliminera olaglig avskogning helt till 2030. Institutet för Amazonas miljöforskning (Ipam) påpekar att resultatet uppnåtts trots motvind i form av klimatförändringar och El Niño-fenomenet — faktorer som annars brukar driva på torka och skogsbränder. Samtidigt fortsatte Brasiliens jordbruksekonomi att växa kraftigt (jordbrukets BNP-tillväxt låg på 12,2 procent under 2025 enligt Observatório do Clima), vilket talar emot att nedgången bara beror på minskad efterfrågan på ny odlingsmark.

Enligt beräkningar från Seeg (Sistema de Estimativas de Emissões de Gases do Efeito Estufa), sammanställda av Ipam på uppdrag av Observatório do Clima, har den minskade avskogningen mellan 2023 och 2026 gjort att omkring 2,24 miljarder ton koldioxidekvivalenter inte släppts ut i atmosfären — ungefär motsvarande Brasiliens totala årliga utsläpp.

Så mäts avskogning från rymden

INPE använder två kompletterande system. DETER är byggt för hastighet: det kan upptäcka skogsförändringar ner till ungefär en hektar, men för att siffrorna ska gå att jämföra över tid redovisas offentligt bara varningar från 6,25 hektar och uppåt — data skickas till miljömyndigheten Ibama redan dagligen, med några dagars fördröjning för kvalitetskontroll. Det gör att kontrollpatruller kan skickas ut innan ett kalhygge hinner växa sig stort. PRODES är långsammare men mer exakt: det bygger på högupplösta satellitbilder (Landsat-klass, 20–30 meters upplösning) som analyseras en gång om året, och det är PRODES — inte DETER — som räknas som Brasiliens officiella avskogningsstatistik. Båda systemen fungerar genom att jämföra hur vegetation reflekterar ljus i olika våglängder: frisk regnskog har en tydlig spektral signatur, och när träd huggs ner eller bränns ändras den signaturen tillräckligt mycket för att synas tydligt från rymden.

Amazonas regnskog täcker nästan sju miljoner kvadratkilometer — ungefär Australiens storlek — och lagrar enligt forskare vid Universidade de São Paulo över 150 miljarder ton kol i mark och biomassa, kol som frigörs som koldioxid om skogen huggs ner eller brinner. Skogen fungerar dessutom som en motor för hela kontinentens vattencykel: enorma mängder vattenånga avdunstar från trädkronorna och bildar så kallade "flygande floder" av fuktig luft som förser jordbruksregioner långt utanför själva regnskogen med regn. Amazonas är också hem för miljontals arter och för hundratals urfolksgrupper.

Källor: Brasiliens miljöministerium, Mongabay, Agência Brasil, INPE — PRODES, Observatório do Clima via e-Cycle, Observatório do Clima via Colabora, INPE — DETER, Scientific American