Fossil legat feletiketterat i 20 år — nu har forskare hittat en helt ny dinosaurieart

Forskare vid New Mexico Museum of Natural History and Science har identifierat en helt ny dinosaurieart: Dinevenator robustus, en tvåbent, fågellik rovdinosaurie som levde för omkring 73 miljoner år sedan. Det säregna är att fossilet — ett enda skallben — grävdes fram redan 2005. Det tog 20 år, flera omklassificeringar och till slut ett noggrant jämförande studium innan forskarna, paleontologen Steven Jasinski och hans kollega Robert Sullivan, kunde slå fast vad de faktiskt hade i handen. Resultatet publicerades i den peer-granskade tidskriften Fossil Studies i augusti 2026.

Ett ben som bytte identitet tre gånger

Sullivan hittade fossilet — ett enskilt vänster pannben (frontalben) från skallens hjässa — sommaren 2005 i San Juan Basin i nordvästra New Mexico. När fyndet första gången beskrevs 2006 klassades det som en ny art av Saurornitholestes, en dromaeosaurid nära släkt med velociraptor-gruppen. År 2014 ifrågasatte andra forskare den placeringen och förde istället in fossilet i familjen trodontider — en annan gren av fågellika rovdinosaurier. Vissa föreslog senare att det kunde höra till släktet Xenovenator. Det var först när Jasinski och Sullivan gick igenom benets anatomi i detalj — bland annat ett ovanligt tjockt och robust pannben, vilket gett arten sitt artnamn "robustus" — som de kunde visa att fyndet var tillräckligt skilt från alla kända släkten för att motivera ett helt eget: Dinevenator.

Jasinski, som är museets kurator för paleontologi, pekar på varför det tog så lång tid: att fossilet bevarades säkert i museets samlingar var avgörande — utan det hade det inte gått att göra om bedömningen två decennier senare med bättre jämförelsematerial och skarpare metoder. Museets vd Anthony Fiorillo har beskrivit upptäckten som ett exempel på hur levande dinosaurieforskning fortfarande är — samma ben kan berätta en ny historia allt eftersom vetenskapen utvecklas.

En av de större trodontiderna som hittats

Dinevenator robustus var 2,4–3 meter lång och vägde mellan 70 och 140 kilo — vilket gör den till en av de större kända trodontiderna, en grupp som annars mest domineras av mindre arter. Fyndet härstammar från De-na-zin-lagret i Kirtland-formationen, avsatt av flodsystem för omkring 73 miljoner år sedan i ett fuktigt, subtropiskt landskap med översvämningsslätter och barrskog — en helt annan miljö än dagens karga New Mexico-öken. Släktskapsanalysen — där forskarna jämför anatomiska drag för att kartlägga vem som är närmast släkt med vem — placerar Dinevenator som den äldsta, mest ursprungliga grenen i en grupp robusta trodontider dit även de tidigare kända släktena Albertavenator och Xenovenator hör.

Fyndet har betydelse utöver själva artnamnet: det visar att rovdinosaurierna i regionen under sen krita var mer artrika än forskarna tidigare trott, med flera olika fågellika rovdjur som levde sida vid sida i samma ekosystem.

Namnet: en hyllning till Navajo-folket

Namnet Dinevenator är en sammansättning av "Diné" — Navajo-folkets eget namn på sig själva, som betyder "folket" — och det latinska "venator", jägare. San Juan County, där fossilet hittades, ligger i och kring Navajo-nationens landområden i nordvästra New Mexico, och namnvalet är forskarnas sätt att knyta fyndet till den plats och de människor som förknippas med den. Artnamnet "robustus" syftar, som nämnt, på det ovanligt kraftiga pannbenet som skiljer arten från andra trodontider.

Vad är en trodontid, hur klassificeras fossil, och vad var kritaperioden?

Trodontider var en familj tvåbenta, fågellika rovdinosaurier som levde under stora delar av kritaperioden. De hade långa ben byggda för snabbhet, gripande tassar och — jämfört med sin kroppsstorlek — ovanligt stora hjärnor för att vara dinosaurier, vilket gjort att de brukar räknas som bland de mest "intelligenta" icke-fågeldinosaurierna man känner till. De var nära släkt med, men skilda från, dromaeosaurider (raptor-gruppen som velociraptor tillhör) — två grenar på samma gren av trädet som senare ledde fram till dagens fåglar.

Fossilklassificering bygger på att jämföra ett fynds anatomiska detaljer — benens form, proportioner, fogar och ytstrukturer — mot alla andra kända arter i samma grupp. Ett enda ben, som i det här fallet ett pannben, kan räcka för att artbestämma något om det innehåller tillräckligt unika kännetecken, men det gör också bedömningen känslig: ju mer jämförelsematerial och ju fler tekniker som finns tillgängliga, desto säkrare blir slutsatsen. Det är därför omklassificeringar — som när Dinevenator gick från raptor till trodontid till ett helt eget släkte — är en normal, sund del av vetenskapen snarare än ett misstag. Att ett fynd ligger i ett museimagasin i 5, 10 eller 20 år innan det blir korrekt identifierat är vanligt: samlingar är enorma, specialistkunskapen om enskilda djurgrupper är begränsad, och nytt jämförelsematerial — ofta fynd från helt andra delar av världen — dyker upp med åren och gör det möjligt att se saker man inte kunde se tidigare.

Kritaperioden var den sista av de tre stora perioderna under dinosauriernas tidsålder (efter trias och jura), och pågick från omkring 145 till 66 miljoner år sedan. Den avslutades med massutdöendet som utplånade alla dinosaurier utom fåglarnas anfäder, sannolikt orsakat av en asteroidnedslag. Dinevenator levde omkring 73 miljoner år sedan, alltså mot slutet av perioden, bara några miljoner år innan den epoken tog slut.

Källor: Fossil Studies (MDPI), Albuquerque Journal, LA Daily Post, Sci.News, Source NM, Total Dino, Wikipedia: Kirtland Formation