Kina: solceller går om kolkraft som landets största kraftkälla — historisk milstolpe

Kinas nationella energimyndighet (NEA) meddelade den 1 september 2026 att landets installerade solcellskapacitet gått om kolkraftens — för första gången någonsin. Vid utgången av juli 2026 hade Kina 1 286 gigawatt (GW, en miljard watt vardera) installerad solcellskapacitet, mot 1 285 GW installerad kolkraftskapacitet. Solceller är nu, mätt i installerad kapacitet, Kinas största enskilda kraftkälla. Men installerad kapacitet är inte samma sak som hur mycket el som faktiskt produceras — och det skiljer NEA själva tydligt på i sitt eget besked, en distinktion den här artikeln går igenom nedan.

Vad NEA:s siffror faktiskt visar

Av Kinas 1 286 GW installerad solcellskapacitet är 704 GW storskaliga solparker och 582 GW mindre, decentraliserade anläggningar (till exempel solpaneler på tak). Tillsammans står solceller nu för 31,5 procent av Kinas totala installerade elproduktionskapacitet, som uppgår till cirka 4 078 GW över alla kraftslag. Från januari till juli 2026 producerade Kinas solcellsanläggningar totalt 802,4 terawattimmar (TWh) el, en ökning med 15,5 procent jämfört med samma period året innan, motsvarande ungefär 13 procent av landets totala elförbrukning. Beskedet kommer i samma veva som en annan symbolisk gräns: enligt flera oberoende rapporter sjönk kolkraftens andel av Kinas totala elproduktion under första halvåret 2026 till 49,7 procent (kolkraft stod för omkring 2 500 TWh av elproduktionen under halvåret) — första gången den andelen legat under 50 procent.

Installerad kapacitet är inte samma sak som el i uttaget

Det här är den viktigaste nyansen i hela nyheten, och NEA påpekar den själva rakt ut i sitt besked: "装机规模不等于实际发电能力和发电量" — installerad kapacitet motsvarar inte faktisk produktionsförmåga eller producerad elmängd. Solceller producerar bara el när solen faktiskt lyser, medan ett kolkraftverk kan köras i princip dygnet runt. Kinas branschorganisation för elbolag, China Electricity Council (CEC), publicerade i juli 2026 statistik över så kallade utnyttjandetimmar — hur många timmar under första halvåret 2026 varje kraftslag i snitt gick för fullt, räknat mot sin installerade kapacitet. Där låg nätanslutna solcellsanläggningar på 527 timmar, mot 1 998 timmar för kolkraft — kolkraft utnyttjades med andra ord nästan fyra gånger så mycket av sin teoretiska kapacitet som solceller under samma period. Liu Zhiqiang, biträdande chef för planering och utveckling på CEC, konstaterade att solcellernas väderberoende och lägre utnyttjandegrad gör att kolkraft kommer att förbli en viktig stödkälla inom en nära framtid. Det ekar NEA:s eget besked, som slår fast att kolkraft "短期内...仍将是我国的主要支撑电源，发挥系统安全兜底作用" — på kort sikt fortfarande kommer att vara Kinas huvudsakliga stödkraftkälla, med uppgift att hålla elsystemet säkert och stabilt. Med andra ord: även om solcellsanläggningarna nu är fler och större i teoretisk kapacitet, producerar Kinas kolkraftverk fortfarande betydligt mer faktisk el rakt av.

Kolkraften bygger fortfarande ut — och sol och vind kastas bort

Milstolpen är inte samma sak som att Kinas kolberoende är på väg bort. Enligt forskningsorganisationen Global Energy Monitor togs 30 GW ny kolkraftskapacitet i drift i Kina under första halvåret 2026 — 43 procent mer än samma period året innan — medan bara 2,7 GW pensionerades. Sammanlagt fanns vid halvårsskiftet 274 GW kolkraft i planerings- eller byggpipeline, motsvarande 22 procent av redan befintlig kolkraftsflotta, även om antalet nya tillstånd för kolkraft sjönk kraftigt under perioden. Samtidigt slängdes stora mängder förnybar el bort: enligt Global Energy Monitor kasserades (så kallad "curtailment") 360 TWh sol- och vindel under första halvåret 2026, en ökning med 49 procent jämfört med året innan — mer el än hela ökningen i Kinas totala elbehov under samma period. Orsaken är att elnätet och lagringskapaciteten (batterier, pumpkraftverk) ännu inte hängt med i den snabba utbyggnaden av sol och vind, samtidigt som långsiktiga kontrakt fortfarande reserverar en stor andel av elproduktionen åt kolkraftverk. NEA pekar själva ut lagring, flexiblare elnät och kombinerade sol-lagring-lösningar som det som avgör hur snabbt solcellernas kapacitetsövertag också blir ett produktionsövertag.

Vad är skillnaden mellan installerad kapacitet och faktisk elproduktion, i grunden?

"Installerad kapacitet" är den maximala effekt (mätt i watt, till exempel gigawatt) en kraftanläggning kan leverera om den går för fullt just i det ögonblicket — ett mått på anläggningens teoretiska tak, inte på hur mycket den faktiskt levererar över tid. "Elproduktion" eller "faktisk produktion" (mätt i wattimmar, till exempel terawattimmar) är istället hur mycket el som verkligen producerades under en given period. Skillnaden mellan de två måtten kallas kapacitetsfaktor: andelen av sin teoretiska maxkapacitet en anläggning i praktiken utnyttjar i snitt. Ett kolkraftverk kan köras nära sin maxkapacitet större delen av dygnet, året runt, så länge det finns bränsle och underhåll sköts — det ger en hög kapacitetsfaktor. En solcellsanläggning producerar bara när solen skiner, och även då varierar effekten med molntäcke och årstid — det ger en betydligt lägre kapacitetsfaktor, ofta under en fjärdedel av kolkraftens. Det är därför en solcellspark och ett kolkraftverk med samma installerade kapacitet (i GW) i praktiken kan producera mycket olika mängder el (i TWh) över ett år. Just därför är dagens besked en verklig och betydelsefull milstolpe för hur Kina bygger ut sin elförsörjning — men det är en milstolpe i vad landet har byggt, inte (ännu) i vad landet faktiskt driver sin elförsörjning med.

Källor: NEA (Kinas nationella energimyndighet), Global Times, Global Energy Monitor, 350.org (om Global Energy Monitors analys), pv magazine, China Electricity Councils utnyttjandetimme-statistik (återgiven)