Kolbarriär i marken renade grundvatten från PFAS med 99,9 procent

Statens geotekniska institut, SGI, har testat en 70 meter lång barriär av kolloidalt aktivt kol nedgrävd i marken vid en gammal brandövningsplats intill Örnsköldsviks flygplats. Efter två års mätningar hade halterna av PFAS – en grupp extremt svårnedbrytbara kemikalier som ibland kallas "evighetskemikalier" eftersom de knappt bryts ned i naturen – sjunkit med mer än 99,9 procent i grundvattnet som passerat barriären. Resultatet är nu publicerat i den vetenskapliga tidskriften Remediation och väcker hopp om en metod som kan skydda fler dricksvattentäkter i Sverige och andra länder med liknande markförhållanden.

Så fungerar barriären

Kolloidalt aktivt kol är finfördelat, ytbehandlat kol som injiceras ner i den grundvattenförande marken så att det bildar en genomsläpplig vägg tvärs över föroreningens flödesriktning. När det PFAS-förorenade grundvattnet tvingas passera igenom fastnar PFAS-molekylerna på kolets enorma yta i stället för att fortsätta ut mot sjöar, vattendrag och dricksvattenbrunnar. Metoden bryter alltså inte ner PFAS kemiskt, utan låser fast föroreningen på plats. Barriären sattes ner 2023 vid platsen utanför Örnsköldsvik, som liksom många brandövningsplatser i Sverige förorenats av brandsläckningsskum som tidigare innehöll PFAS.

Resultatet i siffror

Forskarna följde upp barriären med månatliga vattenprover från över 50 observationsrör mellan 2023 och 2025 och mätte 32 olika PFAS-ämnen, plus så kallade prekursorer – ämnen som med tiden bryts ner till PFAS i naturen. Inne i barriären sjönk halterna från över 100 000 nanogram per liter till omkring 1 nanogram per liter, en nivå i nivå med det som i dag godtas i svenskt dricksvatten. I ytvattnet nedströms syntes en minskning på 97–98 procent vid slutet av 2025. Robert Earon, hydrogeolog vid SGI, säger att de såg en tydlig effekt redan från start – och att effekten sedan fortsatte att öka under hela den tvååriga mätperioden. Han pekar också på att geologin på platsen är vanligt förekommande i Sverige, vilket gör metoden intressant att tillämpa på fler platser i landet.

Vad händer härnäst

Just den punkten – att markförhållandena inte är unika för Örnsköldsvik – är det som gör metoden intressant att skala upp. Forskarna bedömer att barriären skulle kunna byggas på fler platser med liknande jordlager. Den stora osäkerheten som återstår är hur länge effekten håller: föroreningskällan finns kvar högre upp i marken, så kolets kapacitet att binda ny PFAS minskar successivt. För de farligaste ämnena tror forskarna ändå att barriären kan fungera i flera decennier innan den behöver bytas ut eller kompletteras. SGI driver studien inom ett regeringsuppdrag om PFAS-sanering som löper 2022–2026, med flera parallella forskningsprojekt om andra åtgärdsmetoder.

Sverige har redan sett vad förorenat grundvatten kan innebära i praktiken: i december 2013 tvingades Kallinge i Blekinge stänga sitt vattenverk sedan PFAS upptäckts i dricksvattnet, vilket drabbade omkring 5 000 hushåll i området.

PFAS och varför de kallas evighetskemikalier

PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en grupp på flera tusen konstgjorda kemikalier som använts sedan 1950-talet i allt från non-stick-stekpannor och vattentäta textilier till just brandsläckningsskum, tack vare att de tål värme, vatten och fett ovanligt bra. Samma kemiska stabilitet som gör dem användbara gör dem också nästan omöjliga att bryta ner naturligt – de kan finnas kvar i mark och grundvatten i årtionden, och återfinns i dag i blodet hos de flesta människor. Vissa PFAS-föreningar har kopplats till bland annat påverkan på immunförsvar, hormonsystem och ökad risk för vissa cancerformer, vilket är varför saneringsmetoder som binder fast ämnena innan de når dricksvatten är efterlängtade på platser med historisk förorening från industri, flygplatser och brandövningsfält.

Källor: forskning.se — Underjordisk kolbarriär kan minska PFAS i grundvattnet, SGI — Subsurface activated carbon barriers can reduce the spread of PFAS, Earon et al. 2026, Remediation — In Situ Treatment of Target and Precursor PFAS, Ronneby kommun — Historik om PFAS i Ronneby, Livsmedelsverket — PFAS, poly- och perfluorerade alkylsubstanser