Malariavaccin nu rutin i 25 afrikanska länder — Burkina Faso ser fallen rasa med 32 procent

Malariavaccin är sedan i somras en rutindel av barnvaccinationsprogrammen i 25 malariaendemiska länder i Afrika, och når över 10 miljoner barn per år, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Det som för fem år sedan var ett litet pilotprojekt i tre länder är nu på väg att bli standardvård över hela kontinenten — och de första stora landsdata börjar visa vad det betyder i praktiken. I Burkina Faso, ett av länderna som gått längst i utrullningen, föll de totala malariafallen med 32 procent på ett enda år efter att vaccinet blev tillgängligt i samtliga hälsodistrikt.

Från pilotprojekt till rutinvaccination i 25 länder

RTS,S — det första malariavaccinet någonsin — rekommenderades av WHO 2021 efter ett pilotprogram (Malaria Vaccine Implementation Programme, MVIP) i Ghana, Kenya och Malawi. Sedan dess har ett andra vaccin, R21/Matrix-M, godkänts och gjort det möjligt att skala upp betydligt snabbare tack vare enklare tillverkning och lägre kostnad per dos. Resultatet: från tre pilotländer till 25 länder som idag erbjuder vaccinet som rutin, med fler länder på väg att ansluta med stöd från vaccinalliansen Gavi, enligt WHO:s regionkontor för Afrika. Över 52 miljoner doser har levererats sedan 2023, och bara under 2025 ökade den årliga dosvolymen med 169 procent jämfört med året innan.

Cameroon var första landet att införa RTS,S utanför forskningssammanhang, och har enligt Nature Africa sett en 17-procentig minskning av laboratoriebekräftade malariafall mellan 2024 och 2025. Men det tydligaste exemplet på vad ett fullt utrullat program kan åstadkomma kommer från Burkina Faso.

Burkina Faso: fallen föll med en tredjedel på ett år

Burkina Faso införde RTS,S i februari 2024, till en början i 27 av landets 70 hälsodistrikt. I augusti 2025 skalades vaccinationen upp till samtliga distrikt, då med R21-vaccinet. Året därpå, 2025, hade landets totala antal registrerade malariafall fallit från 10,8 miljoner till 7,3 miljoner — en minskning på 32 procent. Bland barn under fem år, den grupp som drabbas hårdast, var minskningen 38 procent, motsvarande omkring 1,9 miljoner färre fall. Antalet malariadödsfall föll samtidigt från 3 523 till 1 979, en nedgång på 44 procent.

Nedgången är inte enbart vaccinets förtjänst. Burkina Faso körde samtidigt flera insatser parallellt: nästan 15 miljoner myggnät med insektsmedel delades ut, fem omgångar säsongsbaserad förebyggande malariamedicin gavs till fyra miljoner människor i områden med säsongsbunden smittspridning, och lokala hälsoarbetare förstörde över två miljoner myggens klängställen. Landets hälsominister Robert Kargougou beskriver det som resultatet av det samlade greppet: "Tack vare starkt politiskt engagemang och utökningen av malariavaccinationen till alla 70 hälsodistrikt, kombinerat med myggnät, säsongsbaserad förebyggande behandling och mobilisering i lokalsamhällena, ser vi en drastisk och historisk nedgång i fall och dödsfall." Enligt Gavi innebar nedgången även direkta besparingar för hushållen på uppskattningsvis 26,6 miljoner dollar i undvikna sjukvårdskostnader.

Studien som visar att vaccinet räddar liv i verkligheten

Det starkaste beviset för vaccinets effekt kommer inte från Burkina Faso, utan från en stor studie publicerad i The Lancet i maj 2026, byggd på fyra års verklig data (2019–2023) från pilotländerna Ghana, Kenya och Malawi — de tre länder där MVIP-programmet först testades i stor skala, i samarbete mellan WHO, Kintampo Health Research Centre, Kenya Medical Research Institute-Wellcome Trust, Kamuzu University of Health Sciences, London School of Hygiene and Tropical Medicine och amerikanska CDC. Studien fann att ungefär 1 av 8 dödsfall bland vaccinberättigade små barn förhindrades i områden där vaccinet gavs, jämfört med områden utan vaccin.

"Det här är mycket solida bevis för malariavaccinernas potential att förändra utvecklingen för barnadödlighet i Afrika," säger Dr Kate O'Brien, WHO:s direktör för immunisering. Bakgrunden gör siffran ännu mer angelägen: 438 000 afrikanska barn dog av malaria under 2024 ensamt. WHO bedömer att tiotusentals liv skulle kunna räddas varje år om vaccinationen når full skala i alla endemiska länder.

Vad är malaria — och hur fungerar vaccinet?

Malaria orsakas inte av ett virus eller en bakterie, utan av en encellig parasit av släktet Plasmodium, som sprids mellan människor via honmyggor av släktet Anopheles. När en infekterad mygga biter en person förs parasiten in i blodet, tar sig till levern för att föröka sig, och angriper sedan de röda blodkropparna — vilket ger de klassiska symtomen feber, frossa och kraftig trötthet. Obehandlad kan sjukdomen snabbt bli livshotande, särskilt för barn under fem år vars immunförsvar ännu inte hunnit bygga upp motstånd. Det är därför nästan alla dödsfall i malaria globalt sker i just den åldersgruppen, och varför barnvaccinationsprogram är den mest effektiva platsen att sätta in vaccinet.

RTS,S och R21 fungerar båda genom att lära immunförsvaret att känna igen ett protein (cirkumsporozoitproteinet) på ytan av parasiten redan innan den hinner ta sig till levern. Vaccinerna ges i en serie om fyra doser till spädbarn och kräver upprepade besök i vårdsystemet, vilket gör hälsovårdens infrastruktur minst lika viktig som själva dosen. Vaccinerna är inte fullständigt skyddande på egen hand — enligt WHO minskar båda vaccinerna antalet malariafall med över 50 procent under det första året efter vaccination, och när de ges säsongsanpassat i högendemiska områden förhindrar de omkring 75 procent av malariaepisoderna — men i kombination med myggnät, förebyggande medicin och snabb diagnostik ger de ett betydande extra skyddslager. Det är just den kombinationen, snarare än vaccinet isolerat, som ligger bakom de stora nedgångarna som nu syns i länder som Burkina Faso.

Källor: WHO, UN News, Nature Africa, WHO Afro, Gavi, WHO Afro Burkina Faso, WHO — Q&A RTS,S/R21