Markbakterier kan göra salt jordbruksmark brukbar igen

30 juni 2026 · Vetenskap

Forskare vid University of East Anglia har hittat markbakterier som gör grödor betydligt mer toleranta mot salt jord — inte genom att hjälpa växten hantera saltet direkt, utan genom att få den att bygga starkare cellväggar. Upptäckten öppnar för att tidigare obrukbar, försaltad åkermark skulle kunna användas för jordbruk igen.

Bakterierna som stärker växten inifrån

Forskarteamet, lett av Dr. Yanfen Zheng vid UEA tillsammans med Quadram Institute på Norwich Research Park, studerade bakterier av släktet Pseudomonas som naturligt lever kring rötterna på saltstressade växter. Genetisk analys visade att dessa bakterier bär gener som hjälper dem själva tolerera höga salthalter — men effekten på växten var oväntad.

Istället för att påverka hur växten transporterar natrium eller balanserar joner, fann forskarna inga tecken på sådan inblandning alls. Det bakterierna gjorde var att stimulera växtens egen produktion av lignin — det vediga material som bygger upp och förstärker cellväggar. I rötterna på behandlade växter steg ligninhalten med över 30 procent under saltstress, vilket gav starkare rotsystem, bättre utveckling och högre skördar jämfört med obehandlade plantor.

Mönstret höll i sig över flera grödor och jordtyper — majs, tomat, raps och sojabönor — vilket talar för att det är en genuin biologisk respons och inte en slump kopplad till en enskild art.

Från växthus till fält

Resultaten bygger inte bara på kontrollerade växthusförsök. Forskarna testade även bakterierna i fältförsök med sojabönor, där behandlade plantor visade samma mönster som i labbet: starkare rötter, bättre tillväxt och högre avkastning i salt jord. Att effekten höll i sig utanför växthuset är det som gör fyndet intressant för faktisk jordbrukstillämpning, inte bara som labbkuriosa. Studien publicerades i juni 2026 i tidskriften Science Advances.

Ett globalt problem i tillväxt

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är redan 1,4 miljarder hektar mark — motsvarande 10,7 procent av jordens landyta — påverkad av förhöjd salthalt. Cirka 10 procent av både bevattnad och regnberoende åkermark är drabbad, och ytterligare en miljard hektar riskerar att försaltas till följd av klimatförändringar och dålig markhantering. I de hårdast drabbade länderna kan saltstress sänka skördar av exempelvis ris och bönor med upp till 70 procent.

Det är mot den bakgrunden fyndet får sin tyngd: om bakteriebehandling kan skalas upp till jordbruk i stor skala finns en väg att återföra mark som annars hade blivit allt mindre produktiv.

Vad är salinisering av jordbruksmark?

Salinisering innebär att salter — främst natriumklorid — ansamlas i jordens översta lager till nivåer som skadar växter. Det sker naturligt i torra klimat där avdunstning är hög, men förvärras kraftigt av mänsklig påverkan: överbevattning utan tillräcklig dränering, bevattning med saltrikt grundvatten, och stigande havsnivåer som tränger in i kustnära odlingsmark.

För växten blir hög salthalt i jorden ett dubbelt problem. Dels gör saltet det svårare för rötterna att ta upp vatten överhuvudtaget, eftersom det förändrar den osmotiska balansen mellan jord och rot. Dels är natrium- och kloridjoner direkt giftiga för växtceller i höga koncentrationer, vilket stör allt från fotosyntes till celldelning. Resultatet är sämre grobarhet, hämmad tillväxt och i värst fall mark som blir helt obrukbar.

Försaltning är därför inte bara ett lokalt jordbruksproblem utan en av de större, mindre uppmärksammade utmaningarna för global livsmedelsförsörjning — särskilt i takt med att klimatförändringar gör fler regioner torrare och mer beroende av konstbevattning.

Källor: ScienceDaily · Technology Networks · FAO