Ny metod omvandlar blandad plast direkt till ren vätgas – utan sortering
Forskare har hittat ett sätt att omvandla blandad, osorterad plast direkt till högren vätgas – och fånga in större delen av kolet på vägen. Inget sorteringsband behövs.
Forskare vid UCLA Samueli School of Engineering och Ewha Womans University i Sydkorea har utvecklat en kemisk process som omvandlar en blandning av de tre vanligaste plasttyperna — PET, PE och PP — direkt till vätgas med över 90 procents renhet, i en och samma reaktor, utan att plasten först behöver sorteras efter typ. Resultaten publicerades den 14 juli 2026 i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), efter att ha lagts upp digitalt några veckor tidigare.
Slut på sorteringsbandet
Dagens plaståtervinning bygger nästan alltid på att avfallet först sorteras maskinellt eller för hand efter plasttyp, eftersom olika plaster kräver olika processförhållanden. Det är både dyrt och arbetskrävande — och en stor anledning till att så lite plast faktiskt återvinns. Den nya metoden, kallad alkalisk termisk behandling (ATT), löser det genom att låta natriumhydroxid reagera med det organiska materialet i plasten under värme. PET (vanligt i läskflaskor) reagerar direkt, medan PE och PP (vanligt i påsar och förpackningar) först genomgår ett mildt förbehandlingssteg — termisk oxidation — som tillför reaktiva syregrupper i plastens molekylkedjor. Efter det förbehandlingssteget kan alla tre plasttyperna processas tillsammans i samma reaktorkärl. Processen sker dessutom vid betydligt lägre temperaturer — 300 till 400 grader lägre — än konventionell ånggasificering, den äldre metoden för att bryta ner avfall till gas.
Kolet fångas som fast material, inte som växthusgas
Det som gör metoden extra intressant för klimatet är vad som händer med kolet i plasten. I stället för att brinna upp och släppas ut som koldioxid, fångas mer än 75 procent av plastens ursprungliga kolinnehåll upp av natriumhydroxiden och omvandlas till stabil natriumkarbonat eller flytande organiska restprodukter. Mindre än 13 procent hamnar i gasfas, och det direkta utsläppet av koldioxid till atmosfären under själva reaktionen är i praktiken försumbart. Forskarna visar också att den bildade natriumkarbonaten kan omvandlas vidare till kalciumkarbonat — samma mineral som kalksten består av — för permanent lagring.
Natriumhydroxid, även känt som kaustiksoda eller lut, är en starkt frätande bas som redan används i stor skala inom bland annat pappers- och tvålindustrin. I den här processen är det just dess förmåga att bryta ner organiskt material och binda kol som gör den central.
Bara 9 procent av världens plastavfall återvinns i dag
Enligt forskarna bakom studien återvinns i dag endast omkring 9 procent av allt plastavfall globalt. Ungefär 79 procent hamnar på deponi och 12 procent bränns upp, vilket släpper ut koldioxid. PET, PE och PP står tillsammans för en stor del av den globala plastproduktionen, vilket gör att en metod som kan hantera alla tre utan sortering har potential att träffa en betydligt större andel av det verkliga plastavfallet än återvinningsmetoder som kräver renodlade fraktioner.
"Vi löser två akuta globala problem samtidigt", säger Ah-Hyung "Alissa" Park, dekan vid UCLA Samueli School of Engineering och en av forskarna bakom studien, och syftar på både plastavfallets ansamling och behovet av ren vätgas för att fasa ut fossila bränslen. Studien leddes gemensamt av Parks forskargrupp och professor Woo-Jae Kims grupp vid Ewha Womans University, med ytterligare medförfattare från Korea Aerospace University, Kangwon National University och Sogang University. Forskarna påpekar själva att metoden ännu inte är redo för storskalig kommersiell drift — den behöver optimeras vidare, och dess ekonomiska lönsamhet i industriell skala återstår att utvärdera.
Vad är vätgas, och varför är den så eftertraktad?
Vätgas (H₂) är den enklaste och lättaste av alla gaser, och när den förbränns eller omvandlas i en bränslecell bildas bara vatten som restprodukt — inga växthusgaser. Det gör den attraktiv som energibärare i allt från tunga transporter till stålindustrin, sektorer som är svåra att elektrifiera direkt. Problemet hittills har varit hur vätgasen framställs: den absoluta majoriteten av dagens vätgas, ofta kallad "grå vätgas", tillverkas av naturgas i en process som själv släpper ut stora mängder koldioxid. "Grön vätgas", framställd genom att elektrolysera vatten med förnybar el, är renare men dyrare och kräver mycket energi. Vätgas utvunnen ur plastavfall — som i den här studien — representerar en tredje väg: den använder ett material som annars är ett miljöproblem som råvara, och binder samtidigt en stor del av kolet i fast form istället för att släppa ut det. Renhetsgraden på över 90 procent som forskarna uppnådde är avgörande, eftersom föroreningar i vätgasen annars kan skada de bränsleceller och den utrustning som ska använda den.
Källor: UCLA Samueli School of Engineering, ScienceDaily, Phys.org, studien i PNAS
