Storbritannien lanserar 25-årig jordbruksreform – störst sedan andra världskriget

30 juni 2026 · Miljö

Den brittiska regeringen har lanserat "Farming Roadmap 2050: Growing England's Future" — en 25-årig strategi för engelskt jordbruk som regeringen själv kallar den största förändringen av jordbrukspolitiken sedan andra världskriget. Målet: göra lantbruket mer lönsamt, produktivt och motståndskraftigt, efter år av ekonomisk press på brittiska lantbrukare sedan EU-utträdet.

Vad reformen faktiskt innehåller

Vägkartan, som presenterades av miljödepartementet Defra under miljöminister Emma Reynolds, bygger på 53 av 57 rekommendationer från en oberoende granskning ledd av Baroness Minette Batters. Bland de konkreta åtgärderna:

• 123 miljoner pund i innovationsstöd till jordbrukssektorn under det kommande året, varav 53 miljoner pund är nytillskott till Farming Innovation Programme — pengar öronmärkta för markövervakningsteknik, klimatanpassning och robotik.
• En ny Farmer Collaboration Fund på 30 miljoner pund öppnar sommaren 2026, riktad till grupper av lantbrukare som vill bygga gemensamma verksamheter och dela kunskap.
• Säsongsarbetarvisumet förlängs till minst 2030, ett svar på den arbetskraftsbrist som länge plågat skördearbetet.
• Ett nytt brittisk-EU-avtal om sanitära och fytosanitära standarder ska minska handelsfriktionen vid export.
• Flera myndighetskonton och digitala tjänster slås samman till ett enda digitalt jordbrukskonto, för att minska den administrativa bördan för enskilda lantbrukare.
• Reglerna för gårdsreservoarer förenklas, för att göra det lättare för lantbrukare att säkra vattenförsörjning vid torka.

Miljöprogrammen blir mer riktade

En central del av reformen är en omarbetning av Environmental Land Management-systemet (ELM), de stödprogram som ersatte EU:s jordbruksstöd efter Brexit. Övergångs- och kompensationsbetalningar för miljöåtgärder fasas successivt ut i takt med att god praxis blir standard och regelkraven skärps på vissa områden — medan långsiktiga betalningar för sådant som habitatskapande och biologisk mångfald ligger fast. Ansökningsfönstret för nästa generations stödprogram, SFI26, öppnade för alla behöriga lantbrukare i samband med lanseringen.

Jordbrukets vikt för ekonomin

Regeringen pekar på siffror som ska motivera den långsiktiga satsningen: det engelska jordbruket producerar 65 procent av landets mat och brukarna förvaltar 70 procent av Englands markyta. Hela den så kallade agri-food-sektorn — jordbruk plus livsmedelsförädling, distribution och handel — värderas till 153 miljarder pund, jämfört med att enbart den primära jordbruksproduktionen historiskt stått för omkring 0,6 procent av BNP. Defra ska nu, tillsammans med den nationella statistikmyndigheten ONS, ta fram nya mått som bättre fångar jordbrukets roll i hela livsmedelskedjan — inte bara vad som odlas på fälten.

Hur har brittisk jordbrukspolitik förändrats sedan EU-utträdet?

Innan Brexit fick brittiska lantbrukare stöd via EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), där utbetalningarna i hög grad baserades på hur mycket mark en gård brukade — ju större areal, desto mer pengar, oavsett vad marken faktiskt användes till. Efter utträdet ersatte Storbritannien systemet med Environmental Land Management (ELM), uppbyggt kring principen "offentliga pengar för offentliga nyttigheter": lantbrukare ersätts för konkreta åtgärder som gynnar miljön — bevarad jordhälsa, skapade våtmarker, ökad biologisk mångfald — snarare än enbart för markinnehav.

ELM-systemet består av tre delar: Sustainable Farming Incentive (löpande åtgärder för enskilda gårdar), Countryside Stewardship Plus (mer omfattande naturvårdsinsatser) och Landscape Recovery (storskalig återställning av landskap över flera gårdar). Övergången har dock kritiserats för att vara administrativt komplicerad, vilket är en del av det den nya 25-åriga vägkartan nu försöker förenkla genom ett enda digitalt jordbrukskonto och tydligare, mer träffsäkra villkor för utbetalningar.

Källor: Good News Network, GOV.UK, New Food Magazine